Ensam dödsbodelägare – vad behöver du göra?

Kort svar: inget arvskifte behövs

Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsbodelägare om hur arvet ska fördelas – och ett avtal kräver minst två parter. Är du ensam delägare övergår tillgångarna till dig i samma stund som bouppteckningen registreras hos Skatteverket, utan någon arvskifteshandling. Den registrerade bouppteckningen blir ditt bevis på förvärvet: det är den du visar för banker, Lantmäteriet och andra när tillgångarna ska föras över. Dödsboet upphör i regel att existera när registreringen är klar.

Vem är ensam dödsbodelägare?

Vanligast är två situationer. Den ena: du är enda barnet och det finns varken efterlevande make eller testamente som ger någon annan en andel. Den andra: du är efterlevande make och ärver före era gemensamma barn – barnen är då efterarvingar, inte delägare, och du är ensam delägare i boet. Även en ensam universell testamentstagare kan vara enda delägaren. Är du osäker på delägarkretsen? Arvsräknaren under Vem ärver? räknar ut den enligt ärvdabalken utifrån familjens uppgifter – länken finns under Relaterat här nedanför.

Bouppteckningen är ändå obligatorisk

Att arvskiftet försvinner betyder inte att pappersarbetet gör det. Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket senast en månad därefter, precis som i alla dödsbon. Två förrättningsmän som inte är delägare behövs. Och finns det efterarvingar – till exempel era gemensamma barn, om du är efterlevande make – ska de kallas till förrättningen, trots att de inte är delägare och inget ska betalas ut till dem nu.

Banken: visa den registrerade bouppteckningen

När bouppteckningen är registrerad kontaktar du banken, visar den och ber att den avlidnes konton avslutas och pengarna förs över till dig. Bankerna har egna blanketter för avslut av dödsbon och vill ofta se bouppteckningen i original eller bestyrkt kopia. Samma sak gäller fonder, aktier och försäkringar med dödsboet som mottagare: du behöver själv se till att varje tillgång registreras om på dig – det sker inte automatiskt.

Hus och bostadsrätt

Äger dödsboet en fastighet ansöker du om lagfart hos Lantmäteriet med en bestyrkt kopia av den registrerade bouppteckningen – ingen arvskifteshandling behövs, men fastigheten måste finnas med i bouppteckningen. Huvudregeln i jordabalken är att lagfart söks inom tre månader, så gör det i anslutning till att registreringen är klar. För en bostadsrätt kontaktar du föreningen: du behöver ansöka om medlemskap för att ta över lägenheten, och styrelsen prövar ansökan.

Glöm inte deklarationen

Dödsboet ska deklarera för dödsåret – deklarationen kommer våren efter, och du skriver under den som ensam delägare. Säljer du en ärvd bostad eller fonder senare tar du över den avlidnes omkostnadsbelopp, så spara handlingar som visar vad tillgångarna en gång köptes för. Bouppteckningen är också värd att arkivera för gott: den kan behövas många år senare, till exempel vid en framtida försäljning eller när efterarvingars rätt ska beräknas.

Vanliga frågor

Behöver jag kalla någon till bouppteckningen?

Det finns inga andra delägare att kalla, men efterarvingar ska kallas om de finns – vanligast gemensamma barn när efterlevande make ärver. Dessutom behövs två förrättningsmän som inte är delägare eller efterarvingar.

Måste jag skriva någon arvskifteshandling för säkerhets skull?

Nej. Skatteverket är tydligt med att ingen särskild arvskifteshandling behövs när dödsboet bara har en delägare – den registrerade bouppteckningen räcker som underlag hos banker och myndigheter.

Vad gäller om det finns ett testamente som ger andra personer saker?

Ett legat – en bestämd sak eller summa till någon – gör inte mottagaren till delägare, så du kan fortfarande vara ensam delägare. Men legatet ska lämnas ut ur boet, och testamentet ska tas med i bouppteckningen. Ger testamentet någon en andel av boet blir den personen däremot delägare, och då behövs ett arvskifte.