Arvslott

Vad är en arvslott?

Arvslotten är den del av kvarlåtenskapen som lagen ger varje arvinge. Bröstarvingar ärver först, och barnen tar lika lott: tre barn får en tredjedel var. Är ett barn avlidet träder dess egna barn in i förälderns ställe och delar på den lotten – varje gren av familjen får lika mycket, den så kallade istadarätten. Finns inga barn går arvet vidare till föräldrar, därefter syskon och syskonbarn, enligt arvsordningens klasser.

Arvslott när den avlidne var gift

Var den avlidne gift ärver efterlevande make hela kvarlåtenskapen före gemensamma barn, med fri förfoganderätt. Barnens arvslotter försvinner inte – de skjuts upp och blir efterarv som faller ut när den efterlevande maken avlider. Särkullbarn, den avlidnes barn från tidigare förhållanden, har däremot rätt att få ut sin arvslott direkt, om de inte frivilligt avstår till förmån för den efterlevande.

Arvslott och testamente

Ett testamente kan ändra lagens fördelning nästan helt – arvslotten är en huvudregel, inte en garanti. Det som inte går att ta ifrån ett barn är laglotten, hälften av arvslotten, förutsatt att barnet begär jämkning i tid. För alla andra arvingar gäller testamentet fullt ut, även om det ger dem mindre än deras arvslott eller ingenting alls.

Vanliga frågor

Hur stor är arvslotten om vi är tre syskon?

En tredjedel var, om er förälder var ogift och inget testamente finns. Är någon av er avliden delar dennes barn på den tredjedelen. Var föräldern gift ärver den efterlevande maken först, och era lotter blir efterarv.

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

Arvslotten är hela den andel lagen ger en arvinge utan testamente. Laglotten är hälften av arvslotten och är den del ett barn alltid kan kräva, även mot ett testamente.

Får en sambo någon arvslott?

Nej, sambor ärver inte varandra enligt lag. En efterlevande sambo kan begära bodelning av gemensam bostad och bohag, men för att ärva krävs ett testamente.