Ordlista / Dödsbodelägare
Dödsbodelägare
De personer som tillsammans förvaltar dödsboet: efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare.
Vilka är dödsbodelägare?
Efterlevande make eller registrerad partner (tills bodelning skett), de som ärver enligt lag (barn eller, om barn saknas, föräldrar, syskon osv.) och universella testamentstagare – personer som enligt testamente ska få en andel av boet. Efterlevande sambo är delägare bara om hen begär bodelning av samboegendom.
Vad innebär det att vara delägare?
Delägarna förvaltar boet gemensamt (ärvdabalken 18 kap. 1 §). Beslut som att säga upp avtal, sälja egendom eller ge fullmakt kräver i princip att alla är med. Undantag finns för åtgärder som inte tål uppskov, till exempel att betala en förfallen räkning eller säkra bostaden.
Efterarvingar är inte delägare
När efterlevande make ärver före gemensamma barn blir barnen efterarvingar – de ärver när den efterlevande maken dör. De ska kallas till bouppteckningen men är inte delägare och behöver inte skriva under fullmakter eller arvskifte. Särkullbarn är däremot delägare direkt.
Hur vet man vilka som är delägare?
Dödsfallsintyget med släktutredning från Skatteverket visar make och arvingar enligt folkbokföringen. Finns testamente måste det läggas till. I goda händer räknar ut arvsordningen och vilka som ska kallas utifrån familjens uppgifter.
Lagrum: Ärvdabalken 18 kap. 1 § (gemensam förvaltning), 2 kap. (arvsordning), 3 kap. (efterlevande make).
Relaterat
Texten ger information, inte juridisk rådgivning i enskilt fall.