Vad är skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt?

Fri förfoganderätt ger rätt att använda och sälja egendomen men inte att testamentera bort efterarvingarnas andel. Full äganderätt har ingen sådan begränsning – då kan egendomen även testamenteras vidare fritt.

Får den efterlevande göra slut på pengarna?

Ja. Att konsumera, resa och leva av arvet är tillåtet, och efterarvingarna kan inte kräva att något visst belopp finns kvar. Spärren gäller testamente – och mycket stora gåvor kan ge efterarvingarna rätt till kompensation.

Hur mycket får efterarvingarna sedan?

En kvotdel av den efterlevandes bo, normalt motsvarande vad arvet utgjorde av makens totala egendom – ofta hälften. Andelen ligger fast, kronbeloppet följer boets utveckling.

Ordlista / Fri förfoganderätt

Fri förfoganderätt

Efterlevande make som ärver med fri förfoganderätt får använda och sälja arvet fritt – men inte testamentera bort den andel som ska gå vidare till den först avlidnes arvingar.

Vad innebär fri förfoganderätt?

När efterlevande make ärver före gemensamma barn sker det med fri förfoganderätt. Maken får använda pengarna, sälja huset, byta bil och konsumera – allt som hör till ett vanligt liv. Det enda som är spärrat är testamentet: maken får inte genom testamente bestämma över den andel som ska tillfalla den först avlidnes arvingar. Den andelen är en kvotdel av boet, ofta hälften, inte ett låst belopp – växer förmögenheten växer efterarvet i kronor, krymper den krymper det.

Skillnaden mot full äganderätt

Ärver någon med full äganderätt finns ingen spärr alls – egendomen kan både förbrukas och testamenteras vidare. Full äganderätt kan följa av ett testamente som uttryckligen anger det, eller uppstå när det inte finns några efterarvingar. Skillnaden märks först vid den efterlevandes död: med fri förfoganderätt delas boet då mellan båda makarnas arvingar, med full äganderätt styr den efterlevandes eget testamente eller arvsordning hela boet.

Gåvor som urholkar efterarvet

Att leva upp pengarna är tillåtet – men att skänka bort dem är en annan sak. Har den efterlevande maken genom gåva eller liknande, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, väsentligt minskat sin egendom kan efterarvingarna ha rätt till vederlag ur boet när maken avlider. Stora gåvor till exempelvis nya barn eller en ny partner är den klassiska konfliktkällan.

Lagrum: Ärvdabalken 3 kap. 1 § (efterlevande make ärver), 3 kap. 2 § (förbud att testamentera över efterarvingarnas andel) och 3 kap. 3 § (vederlag vid väsentlig minskning genom gåva).

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt?: Fri förfoganderätt ger rätt att använda och sälja egendomen men inte att testamentera bort efterarvingarnas andel. Full äganderätt har ingen sådan begränsning – då kan egendomen även testamenteras vidare fritt.
Får den efterlevande göra slut på pengarna?: Ja. Att konsumera, resa och leva av arvet är tillåtet, och efterarvingarna kan inte kräva att något visst belopp finns kvar. Spärren gäller testamente – och mycket stora gåvor kan ge efterarvingarna rätt till kompensation.
Hur mycket får efterarvingarna sedan?: En kvotdel av den efterlevandes bo, normalt motsvarande vad arvet utgjorde av makens totala egendom – ofta hälften. Andelen ligger fast, kronbeloppet följer boets utveckling.

Relaterat

Texten ger information, inte juridisk rådgivning i enskilt fall.