Kallelsebevis

När behövs ett kallelsebevis?

Alla dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas i god tid till bouppteckningsförrättningen, men ingen är skyldig att komma. Det är där kallelsebeviset kommer in: för var och en som kallats men inte närvarat ska ett bevis om att kallelsen skett i tid fogas till bouppteckningen. Utan det registrerar Skatteverket inte handlingen. Av bouppteckningen ska också framgå vilka som faktiskt var med vid förrättningen.

Vad räknas som bevis?

Två vägar fungerar. Den ena: skicka kallelsen som rekommenderat brev och spara inlämningskvittot – det räcker att brevet skickats i tid, mottagaren behöver inte ha löst ut det. Den andra: låt den kallade skriva under en bekräftelse på att hen kallats i god tid, med datum. Bekräftelsen kan gärna kombineras med ett besked om att personen avstår från att närvara, så är den frågan också dokumenterad.

Vad betyder i god tid – och vad händer om någon inte kallats?

Lagen säger bara i god tid; praxis är minst två veckor före förrättningen, längre om någon bor utomlands. Att missa en person är det allvarligaste felet: en bouppteckning där en delägare eller efterarvinge varken kallats eller närvarat kan inte registreras, och bristen läks inte av att personen godkänner i efterhand – en ny förrättning behöver hållas. Lägg därför omsorgen på delägarlistan innan kallelserna går ut.

Vanliga frågor

Måste alla komma till förrättningen?

Nej, närvaro är frivillig. Det är kallelsen som är obligatorisk – och beviset på den, för var och en som väljer att inte komma.

Räcker en kallelse via mejl eller sms?

Kallelsen kan skickas hur som helst, men beviset måste hålla: ett mejl utan svar visar inte att mottagaren nåtts i tid. Be om en daterad bekräftelse, eller skicka rekommenderat och spara kvittot.

Vi glömde kalla en efterarvinge – kan hen godkänna i efterhand?

Nej, ett godkännande i efterhand läker inte en missad kallelse. Håll en ny förrättning där alla kallats korrekt, och lämna in bouppteckningen därefter.