Hoppa till innehållet
I goda händer

Bodelning vid dödsfall – när make eller sambo dör

När en gift person dör delas makarnas giftorättsgods genom bodelning, och först därefter räknas arvet ut. När en sambo dör blir det bodelning bara om den efterlevande sambon begär det, senast vid bouppteckningsförrättningen. I båda fallen görs bodelningen före arvskiftet.

I vilken ordning görs bodelning och arvskifte?

  1. 1

    Bouppteckningen

    Var den avlidne gift antecknas båda makarnas tillgångar och skulder var för sig. Har en efterlevande sambo begärt bodelning antecknas samboegendomen särskilt.

  2. 2

    Bodelningen

    Makarnas giftorättsgods – eller sambornas samboegendom – delas utifrån hur det såg ut på dödsdagen. Det som blir den avlidnes del är kvarlåtenskapen.

  3. 3

    Arvskiftet

    Kvarlåtenskapen fördelas mellan arvingarna. Lagen säger uttryckligen att bodelningen ska göras först.

Bodelningen görs av den efterlevande maken tillsammans med den avlidnes arvingar och universella testamentstagare. Motsätter sig någon dödsbodelägare det får bodelningen inte göras förrän alla kända skulder som den avlidne hade är betalda eller pengar har avsatts för dem. Ordningen står i ärvdabalken 23 kap. 1 § och äktenskapsbalken 9 kap. 2, 5 och 6 §§.

Vad ingår i bodelningen när en make dör?

Giftorättsgods ingår, enskild egendom gör det inte. Allt en make äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom. Egendom blir enskild genom äktenskapsförord, eller när en gåva, ett arv, ett testamente eller ett förmånstagarförordnande uttryckligen säger att den ska vara mottagarens enskilda.

Så räknas det. Från varje makes giftorättsgods dras först den makens egna skulder. Det som blir kvar läggs ihop och delas lika. Kläder och personliga presenter som den efterlevande maken använder själv får tas undan, och de flesta pensionsrättigheter ingår inte.

Exempel

Eva dör. Hennes giftorättsgods är värt 400 000 kr, hennes man Karls 1 000 000 kr. Ingen av dem har skulder eller enskild egendom.

  • Summan, 1 400 000 kr, delas lika: 700 000 kr på vardera sidan.
  • Evas kvarlåtenskap blir 700 000 kr, och det är den som ärvs.
  • Karl kan i stället begära att varje sida behåller sitt eget giftorättsgods. Då blir Evas kvarlåtenskap 400 000 kr.

Den efterlevande maken får behålla sitt eget. Vid bodelning efter ett dödsfall får den efterlevande maken begära att vardera sidan behåller sitt giftorättsgods, helt eller till en del. Rätten finns bara för den efterlevande – inte för den avlidnes arvingar. Den efterlevande maken har också rätt att få den gemensamma bostaden och bohaget på sin lott, avräknat mot sin andel, om hen bäst behöver dem. Reglerna finns i äktenskapsbalken 7, 10, 11 och 12 kap.

Vad får den efterlevande maken efter bodelningen?

Efter bodelningen ärver den efterlevande maken den avlidnes del med fri förfoganderätt, om det inte finns särkullbarn eller testamente. Gemensamma barn blir efterarvingar och får sin del när maken dör. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt.

Fyra prisbasbelopp – basbeloppsregeln. Den efterlevande maken har alltid rätt till egendom värd minst fyra prisbasbelopp, räknat på det maken fick vid bodelningen och makens enskilda egendom, så långt kvarlåtenskapen räcker: 236 800 kr vid dödsfall 2026. Det är prisbasbeloppet för dödsåret som gäller, och regeln går före särkullbarnens arv och testamente (ärvdabalken 3 kap. 1 §). Läs mer om vem som ärver först – maka eller barn.

Vad säger sambolagen vid dödsfall?

Bara bostad och bohag delas. Bodelning mellan sambor gäller bara samboegendom: den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget, om de skaffades för gemensam användning. Sparpengar, bil och fritidshus ingår inte, och inte heller det som någon fått med villkoret att det ska vara enskilt.

Bara den efterlevande sambon kan begära bodelning. Den avlidnes arvingar kan inte kräva den. Begäran ska komma senast när bouppteckningen förrättas – annars blir det ingen bodelning, och var och en behåller det som stod i hens namn. Den efterlevande sambon ska alltid kallas till förrättningen, så det finns tillfälle att säga till (ärvdabalken 20 kap. 2 §).

Två prisbasbelopp. Begär den efterlevande sambon bodelning har hen alltid rätt att få ut så mycket av samboegendomen, efter avdrag för skulder, att det motsvarar två prisbasbelopp – 118 400 kr vid dödsfall 2026 – om egendomen räcker. Annars delas samboegendomen lika efter skulderna, på samma sätt som för makar.

Lönar det sig att begära bodelning? Oftast bara om den avlidne ägde mer av samboegendomen än den efterlevande. Står bostaden i den efterlevandes namn, eller äger den efterlevande mer av bohaget, förlorar hen i regel på en bodelning. Undantaget är när samboegendomen efter skulder är så liten att regeln om två prisbasbelopp ger den efterlevande mer än det hen äger själv – räkna på båda alternativen. Den efterlevande sambon har också rätt att få bostaden och bohaget på sin lott, avräknat mot sin andel, om hen bäst behöver dem. Ett dödsbo får inte heller sälja en bostad som är samboegendom utan den efterlevande sambons samtycke. Reglerna står i sambolagen 3–8, 14, 16, 18 och 23 §§.

En efterlevande sambo ärver inte, och omställningspension från staten får sambon bara om ni har eller har haft barn tillsammans, väntade barn tillsammans eller tidigare varit gifta. Läs om efterlevandepension och försäkringar – där kan sambon ändå ha rätt till ersättning.

Hur går bodelningen till i praktiken?

Bodelningen skrivs ner och undertecknas av den efterlevande maken eller sambon och alla den avlidnes arvingar och universella testamentstagare. Ofta skrivs bodelning och arvskifte i samma handling, men det kan också vara två. Banken vill se handlingen innan den betalar ut, och får den efterlevande en fastighet som tidigare tillhörde den avlidne behöver hen söka lagfart på den hos Lantmäteriet.

Allamallar har en gratis mall för bodelning vid dödsfall, för både gifta och sambor. Där fyller ni i vad som ingår och hur det delas, och alla som ska skriva under får en egen underskriftsrad. Fortsätt sedan med arvskiftet.

Om ni inte är överens kan tingsrätten på ansökan förordna en bodelningsförrättare. Är boet under förvaltning av en boutredningsman är hen bodelningsförrättare utan särskilt beslut (äktenskapsbalken 17 kap. 1 §).

När det är värt att ta hjälp: särkullbarn, äktenskapsförord, ett företag eller en fastighet i boet, eller om den efterlevande överväger att behålla sitt giftorättsgods. Där kan valen flytta stora belopp mellan den efterlevande och arvingarna, och en timme hos jurist tjänar ofta in sig.

Vanliga frågor

Ärver en sambo?
Nej. Sambor ärver inte varandra enligt lag, hur länge de än bott ihop. Den efterlevande sambon kan bara få del av den avlidnes egendom genom bodelning av samboegendomen eller genom testamente.
Behövs bodelning när det bara finns gemensamma barn?
Ja, åtminstone som en uträkning. Den efterlevande maken ärver visserligen den avlidnes del, men delningen av giftorättsgodset avgör hur stor del av makens förmögenhet som är efterarv – den kvotdel som de gemensamma barnen får när den efterlevande maken dör. Båda makarnas tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen, så uträkningen kan göras utifrån den.
Hur lång tid har en sambo på sig att begära bodelning?
Begäran ska framställas senast när bouppteckningen förrättas. Säg det till bouppgivaren eller vid förrättningen, så att samboegendomen antecknas och värderas särskilt i bouppteckningen.
Hur mycket får en efterlevande make alltid behålla?
Egendom värd minst fyra prisbasbelopp, räknat på det maken fick vid bodelningen, makens enskilda egendom och arv efter den avlidne – 236 800 kr vid dödsfall 2026. Regeln går före både särkullbarnens arv och testamente, så långt kvarlåtenskapen räcker.
Hur mycket får en efterlevande sambo alltid behålla?
Begär sambon bodelning har hen rätt att få ut minst två prisbasbelopp ur samboegendomen efter avdrag för skulder, så långt den räcker – 118 400 kr vid dödsfall 2026.
Vem skriver under bodelningen?
Den efterlevande maken eller sambon tillsammans med den avlidnes arvingar och universella testamentstagare. Bodelningen ska göras skriftligt. Ofta skrivs den in i samma handling som arvskiftet.

Lagrum: ärvdabalken 3 kap. 1–2 §§, 18 kap. 1 §, 20 kap. 2 och 4 §§, 23 kap. 1 §; äktenskapsbalken 7 kap. 1–2 §§, 9 kap. 1–6 §§, 10 kap. 1–3 §§, 11 kap. 1–3 och 8 §§, 12 kap. 2 §, 17 kap. 1 §; sambolagen 3–8, 13–18 och 23 §§.

Senast kontrollerad mot ärvdabalken, äktenskapsbalken och sambolagen .

Läs vidare: vem ärver? · bouppteckning steg för steg · arvskifte · sälja huset i dödsboet · fri förfoganderätt

Sidan ger allmän information, inte juridisk rådgivning i enskilt fall.