Dödsboet / Sälja huset
Sälja huset i dödsboet
Ett dödsbo kan sälja den avlidnes hus när bouppteckningen är registrerad. Först söker dödsboet lagfart hos Lantmäteriet, en så kallad dödsbolagfart, och sedan skriver alla dödsbodelägare under köpekontraktet. Skatten på vinsten är normalt 22 procent, och vinsten räknas från den avlidnes inköpspris.
När får dödsboet sälja huset?
Dödsbodelägarna förvaltar boet gemensamt, så alla måste vara överens om att sälja, till vem och till vilket pris. Lantmäteriet kräver att bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket och att fastigheten står med i den innan dödsboet kan få lagfart. I praktiken börjar försäljningen därför när bouppteckningen kommit tillbaka från Skatteverket – se bouppteckning steg för steg.
Var den avlidne gift behövs den efterlevande makens skriftliga samtycke till försäljningen om huset är giftorättsgods – även om det inte var makarnas gemensamma bostad (äktenskapsbalken 7 kap. 5–6 §§). En efterlevande make är i regel också dödsbodelägare och skriver under ändå. Var den avlidne sambo behövs den efterlevande sambons skriftliga samtycke om huset var samboegendom, det vill säga skaffat för att ni skulle bo där tillsammans (sambolagen 23 §). Ska bodelning göras påverkar den vem som får vad av köpeskillingen – läs om bodelning vid dödsfall.
Är ni oense kan en delägare ansöka hos tingsrätten om en boutredningsman, som då sköter försäljningen för dödsboets räkning.
Är du ensam dödsbodelägare upphör dödsboet i regel när bouppteckningen registreras. Då kan dödsboet inte sälja – du söker i stället lagfart i eget namn och säljer själv. Läs mer om att vara ensam dödsbodelägare.
Vad är dödsbolagfart?
Dödsbolagfart är dödsboets lagfart på den avlidnes fastighet. Ett dödsbo är inte skyldigt att söka lagfart i något annat fall än när det säljer eller ger bort egendomen (jordabalken 20 kap. 1 §). Ansökan görs i Lantmäteriets e-tjänst eller på blankett.
- Bifoga: en bestyrkt kopia av den registrerade bouppteckningen. Finns ett testamente upptaget i bouppteckningen behöver köparen skicka med en kopia av det med sin lagfartsansökan.
- Organisationsnummer: dog personen den 1 juli 2026 eller senare ska dödsboet ange ett svenskt organisationsnummer. Det söks hos Skatteverket av en dödsbodelägare, ett ombud eller den mäklare dödsboet anlitat.
- Kostnad: en expeditionsavgift på 825 kronor. Ingen stämpelskatt, eftersom förvärvet sker genom arv.
Källor: Lantmäteriet – ansökan vid dödsbo, Lantmäteriet – stämpelskatt och avgifter, Skatteverket – fastigheten eller bostadsrätten.
Vem skriver under köpekontraktet?
Dödsboet är säljare och ska stå som det i köpekontraktet och köpebrevet, till exempel ”Anna Anderssons dödsbo”. Samtliga dödsbodelägare skriver under för dödsboets räkning. Skriver någon under med fullmakt ska fullmakten i original skickas med lagfartsansökan. Delägarnas egna makar behöver inte godkänna försäljningen.
Köpeskillingen betalas till dödsboets konto, inte till en enskild delägare, och fördelas sedan i arvskiftet.
Behöver vi en mäklare?
Nej, det finns inget krav på mäklare. Men de flesta dödsbon anlitar en, eftersom delägarna sällan bor nära huset och mäklaren kan sköta visningar, budgivning och kontrakt. Mäklaruppdraget är ett avtal för dödsboets räkning, så alla dödsbodelägare behöver stå bakom det. Mäklaren kan också söka dödsboets organisationsnummer hos Skatteverket.
Mäklararvodet och kostnader för exempelvis värdering och besiktning är försäljningskostnader som dras av när vinsten räknas ut.
Hur beskattas vinsten när dödsboet säljer?
Säljer dödsboet huset innan boet är skiftat redovisas försäljningen i dödsboets deklaration året efter att köpekontraktet skrevs. Säljs huset först när det gått över till arvingarna redovisar var och en försäljningen i sin egen deklaration. Så deklarerar dödsboet.
Den avlidnes inköpspris gäller. Vinsten räknas som försäljningspriset minus den avlidnes inköpspris, förbättringsutgifter och försäljningskostnader. Värdet i bouppteckningen får inte användas som inköpspris.
22 procent av vinsten. Har huset varit den avlidnes privatbostad betalas 22 procent i skatt på vinsten. Blir det en förlust får 50 procent av den dras av. Huset kan räknas som privatbostad för dödsboet till och med det tredje kalenderåret efter dödsåret.
Uppskov och kvarskatt. Hade den avlidne uppskov med vinsten från en tidigare bostadsförsäljning ska dödsboet som huvudregel återföra uppskovet och betala skatten när bostaden byter ägare – låt därför pengar stå kvar i dödsboet. Uppskovet förs i stället över om bostaden går vidare genom arv eller testamente till make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år, eller genom bodelning. Säljer dödsboet samma år som dödsfallet betalas kvarskatten till den avlidnes skattekonto, senare år till dödsboets.
Källor: Skatteverket – fastigheten eller bostadsrätten, Skatteverket – försäljning av småhus.
Vad skiljer en bostadsrätt från en villa?
En bostadsrätt har ingen lagfart, så dödsboet behöver ingen dödsbolagfart och ingen stämpelskatt betalas. Köparen ansöker i stället om medlemskap i bostadsrättsföreningen, och föreningen lämnar en kontrolluppgift om försäljningen till Skatteverket och dödsboet senast den 31 januari året efter. Skatten på vinsten räknas på samma sätt som för en villa. Dödsboet får behålla bostadsrätten utan att vara medlem i föreningen, och först tre år efter dödsfallet kan föreningen kräva att den säljs eller skiftas (bostadsrättslagen 6 kap. 1 a §). Avgiften löper hela tiden – läs om bostadsrätten i dödsboet.
Kan en arvinge ta över huset i stället?
Ja. Då skiftas huset till arvingen i arvskiftet, och arvingen söker lagfart i eget namn inom tre månader från att arvskifteshandlingen upprättades (jordabalken 20 kap. 2 §). Arvingen tar över den avlidnes inköpspris och betalar skatt först om huset säljs senare. Pengar som arvingen betalar till syskonen för att lösa ut dem, skifteslikvid, räknas inte in i inköpspriset.
Vanliga frågor
- Måste dödsboet söka lagfart om huset inte ska säljas?
- Nej. Ett dödsbo behöver bara söka lagfart när det ska sälja eller ge bort fastigheten. Tar en arvinge över huset vid arvskiftet söker arvingen i stället lagfart i eget namn, inom tre månader från arvskiftet.
- Vad kostar dödsbolagfarten?
- En expeditionsavgift på 825 kronor. Dödsboet betalar ingen stämpelskatt, eftersom förvärvet sker genom arv. Köparen betalar däremot stämpelskatt på sin egen lagfart, 1,5 procent för en privatperson.
- Behöver dödsboet ett organisationsnummer?
- Ja, om personen dog den 1 juli 2026 eller senare. Då ska dödsboet ange ett svenskt organisationsnummer i ansökan om lagfart. Det söks hos Skatteverket av en dödsbodelägare, ett ombud eller den mäklare dödsboet anlitat.
- Kan vi skriva kontrakt innan bouppteckningen är registrerad?
- Det går om alla dödsbodelägare är överens, men dödsboet kan inte få lagfart – och köparen inte sin – förrän bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket med fastigheten upptagen. Därför väntar de flesta med försäljningen tills bouppteckningen kommit tillbaka.
- Vem betalar skatten på vinsten?
- Dödsboet, om huset säljs innan boet är skiftat. Säljs huset först efter att det gått över till arvingarna deklarerar var och en sin del av försäljningen.
Lagrum: jordabalken 20 kap. 1, 2 och 5 §§ (lagfart), ärvdabalken 18 kap. 1 § (gemensam förvaltning), äktenskapsbalken 7 kap. 5–6 §§ och sambolagen 23 § (samtycke), bostadsrättslagen 6 kap. 1 a § (dödsbo med bostadsrätt).
Senast kontrollerad mot jordabalken och Lantmäteriets och Skatteverkets anvisningar .
Läs vidare: bodelning vid dödsfall · arvskifte · bostadsrätten i dödsboet · deklarera dödsboet
Sidan ger allmän information, inte juridisk eller skatterättslig rådgivning i enskilt fall.